Goddag!
Jag kan inte minnas när jag skrev sist. Det är ett bra betyg till mitt utbildningsprogram och mina lärare. Jag brukar ofta vara "understimulerad" men de håller igång mig. Just nu håller jag på med två rapporter; en litteraturstudie om Slow Cortical Potentials (SCPs) och hur man genom vetenskapliga experiment använt dessa hjärnvågor för att med tankekraft styra till exempel tangentbord och liknande, ett möjligt kommunikationsverktyg för människor som är helt eller delvis paralyserade, t ex ALS-patienter. Genombrottet kom i slutet av 90-talet, men hjärnforskarna vet ännu inte vad SCPs verkligen är och hur de uppkommer. Jag valde alltså ett enormt spännande ämne, just för att det pågår en stor debatt inom forskarvärlden vad SCPs är och hur de fungerar. Men tankekraft fungerar verkligen.
BCI = Brain Computer Interface; välkänt bland neurovetare, bioingenjörer med flera.
Så visst existerar tankekraft, fast vi behöver lite hjälp med en mellanhand, en dator, för att få ut fysiskt, konkret arbete.
Min andra rapport, som jag håller på med nu och som handlar om att statistiskt utvärdera huruvida den process - där jag fungerat som handledande psykologisk coach under nio veckor i höstas - hade effekt på min klients mentala välbefinnande eller inte.
Spännande.
Jobbar extra. Jag skulle ju inte bli coach, men om ett företag särskilt söker upp mig och säger att de tror att just jag skulle vara lämplig, tja, då tackar jag inte nej, så klart. Jag måste givetvis prova. Kör 12 tim/vecka i coachrollen nu, för att stötta människor att komma in på svensk arbetsmarknad och jag har redan fått ansvar för en egen grupp, så sanslöst roligt.
Det är stimulerande och jag upptäcker att jag njuter av att se människor utvecklas, känna hoppfullhet och börja tro på sig själva. Kanske ska jag coacha människor ändå? Inte stänga någon enda dörr, nej.
När jag kom från jobbet idag (fm) var jag fylld av energi. Glädje över att det går bra för människor jag coachar.
Jag fick då för mig att göra en "spontan livskontroll".
Jag åkte till en lunchrestaurang som jag VET är byggfolkets restaurang här i Skövde. (Tyvärr träffade jag ingen jag kände), men jag inandades atmosfären. I bordet intill mitt satt två sprinklerentreprenörer. Jag smyglyssnade på dem. Det var trevligt. De skulle ut och montera upp sprinklerhuvuden i utrymmen som troligtvis missats under byggskedet, lätt hänt i stora industrilokaler.
De nämnde en av mina f d kollegor, trevligt, då vet jag ju att de fortfarande är på G.
Jag lekte med tanken: "Ingrid, om Du avslutar Din utbildning nu, efter 2,5 år, så lovar vi att Du får 15 000 kr mer i lön och får arbeta hur självständigt Du vill.., skulle jag tacka ja?"
(Jag var definitivt inte lågavlönad innan. Brandingenjörer är en bristvara i Sverige...)
Byggnadstekniskt brandskydd är så otroligt viktigt, det är bara det att det inte är jag som ska utföra den uppgiften längre, inte heller ska jag vara högsta utryckande befäl inom svensk räddningstjänst.
"Been there, done that."
Så svaret på frågan är "Nej, jag föredrar min studentekonomi, mitt extrajobb med ca 150 kr/tim, ingen chefsbefattning, inget projektansvar, ingen status och att få vara gröngöling inom kognitiv neurovetenskap med inriktning på tillämpad positiv psykologi.
Jag byter inte, inte för allt smör i Småland, för jag upplever stort mentalt välbefinnande och stor mening i livet.
Utöver mitt program har jag hoppat på diverse akademiska och affärsmässiga kurser såsom moralfilosofi och "entreprenörskap".
Allt brukar falla på plats.
Plötsligt finner jag mig nu skriva på en föreläsningsidé och har en intressent. Det jag lärde mig om entreprenörskap är att "komma igång". Man ska inte snickra ihjäl sig på sin egen "ultimata idé", eftersom det inte är säkert att någon annan tycker att ens idé är så särskilt lysande...
(Ha ha, roligt ju).
Man ska "gräva där man står" och det gör jag nu. Otroligt intressant.
Som sagt, jag har svikit er, eventuella läsare och ber om ursäkt för det, men jag behövde fokusera på 21 och inte 22 saker i livet, även den bäste har sina begränsningar (bara retas lite, ni skulle se mitt minspel nu).
Ha det fint, lev Ditt eget liv och ingen annans liv,
Jag garanterar, det finns inte en enda vetenskaplig studie som kommit fram till att materiell rikedom, kändisskap, social status och chefstitlar korrelerar mot mentalt välbefinnande.
Kram på Er,
Ingrid, mitt i livet, i flow...
Det gäller att "ta lite höjd", men ändå hålla i sig lite grann i trappräcket ifall man snubblar till...
