Skrotpannkaka, Flow och Etiketter

God Måndag kväll!

Dagen har varit fylld av diverse aktiviteter. Precis kommit hem med yngste sonen och hans ponny från träning på Jutagården i Skövde. Jutagårdens ridanläggning är som ett andra hem för vår familj, ja en stor del av mitt och min familjs liv. Jag undrar hur många timmar vi har spenderat där. Jag har själv hållit till där som aktiv ridande medlem, utan uppehåll, sedan 1993. Oj, vad åren går.

Hästar ger mig flow, ännu ett begrepp som vi studenter läst om i grundkursen i positiv psykologi. Flow, ja det är att fullständigt glömma tid och rum och uppfyllas totalt av det man håller på med.

Jo, också flow är något som förbättrar människors upplevda välbefinnande och vetenskapsmän inom just positiv psykologi är väldigt intresserade av just begreppet "flow". Det bedrivs en del forskning kring detta begrepp. Spännande!

Men nej, nu ska jag inte börja skriva om hästar för då slutar jag ju aldrig, då kommer jag in i just flow.

Idag, bloggdag 3, passerade jag 500 sidvisningar.
Tack till alla som hittills delat, jag är jätteglad för det ska Ni veta!

Dessutom visar statistik över trafikkällorna hur liten vår värld är.
19 sidvisningar har gjorts från USA.
3 från Nya Zeeland
1 från Norge
Övriga Sverige.

Spännande!

Kort info om etiketter

Nu har jag lagt till en Etikettflik i högermarginalen direkt under "Bloggarkivet".
Där kan Du lätt navigera. Sakta men säkert ska jag bygga upp den, men jag måste försöka strukturera mina egna tankar först.

Jo, jag har bloggat förr och jag vet hur lätt det bli kaos bland etiketter och bloggarkiv, Ni vet, ungefär som att börja namnge mappar helt planlöst på arbetsdatorn utan att först verkligen ha tänkt igenom strukturen...

Oj oj, någon mer än jag som varit med om att inte hitta just den där filen som man behövde EXAKT just NU?

Hemskt, ju. Stressande till tusen.

Så jag ska försöka gå sakta och strukturerat fram. "Sakta" är inte riktigt alltid min grej, skriver jag och ler självironiskt, så det blir en liten utmaning för mig.

Under etiketten "Idé" har jag tänkt att samla mina "LOOPA-funderingar, alltså "Skulle-detta-kunna-vara-intressant-för-Er-uppslag?"

Där, särskilt där, skulle jag älska om jag fick synpunkter och nya infallsvinklar av Dig, kära/e läsare.
Ja, hjälp mig, genom att kommentera, Ni är så välkomna med Era synpunkter.

Under etiketten "Dagbok" kan man ju lista sig till vad det handlar om, här kommer ju just precis ordet i min bloggrubrik "Vardagsliv" in.

Jag kommer nog inte att klara av att skriva varje dag, men jag kommer att försöka skriva om studerandet i kombination med rollen som mamma till två tonåringar och en 12-åring, om mannen i mitt liv om att kombinera famljeliv med studier, om hästar förstås och annat smått och gott.

Vem vet, hästar kanske blir en egen etikett så småningom, men jag börjar så här, så får vi se...

Jag ska försöka baka in begrepp som "flow" och annat smått och gott som har att göra med det jag studerar. På så sätt hoppas jag väcka Din och Ditt företags eller förenings nyfikenhet.

Ja, har jag tur tänker Ni:
"Jaaa, det där skulle vi vilja ha en föreläsning om, få veta mer..."

Jo, varför mörka min lilla "mini-uppstart", ett slags embryo till affärsidé.
Det blir ju ingenting, om inte Ni är med. Det blir ju skrotpannkaka utan Er, så klart.

"Skrotpannkaka" är ett uttryck som min mamma ofta använde när jag var barn, nu minns jag...

Nu hade jag ingen bild på en skrotpannkaka, så jag tog en blåbärspajs-bild istället. Pajen är inte så vacker, det brukar inte bli så vackert då jag bakar, men det smakar lika gott ändå... Tänk Dig att man tappar denna i golvet då man tar ut den ur ugnen och formen går sönder i flera skärvor och pajen trillar ut i en kletig röra på köksgolvet. Om man då sopar upp röran och klafsar tillbaka den ner i den halvtrasiga formen, så tror jag att jag gett dig en "mental bild" av vad jag menar med "skrotpannkaka". 

Minne och hjärnans förmåga att producera "mentala bilder" är andra intressanta saker som man läser om när man studerar hjärnan, men det där får vi ta en annan dag...
Godnatt, sov gott och tack för Ert stöd.

Ingrid

Varför avstår jag en lön långt över 40 000 kr/månad frivilligt? Vad driver mig?

God Söndag kväll!

Ja, jag har alltså så smått kommit igång med bloggandet nu.

I våras gick jag och ett gäng kursare en utbildning som drivs av Drivhuset Skaraborg.

Vi genomgick, parallellt med studierna förstås, en sk LOOPA-kurs som handlar om Affärsutveckling för entreprenörer.
Det var en bra kurs och det jag tog med mig därifrån var framförallt att om man går i företagstankar eller kanske funderar över en ny produkt eller tjänst så ska man inte vara så rädd för att testa.

Egentligen var det väl på den utbildningen som jag kom på att jag ju kunde studentblogga under tiden jag utbildar mig.

Varför inte pröva på att föreläsa igen? Jag saknar ju min lärarroll ibland, jo det var en härlig tid då jag utbildade brandmän och brandbefäl, framförallt från väst-Sverige, både praktiskt och teoretiskt, i ämnen som rökdykning, brandsläckning (släcktaktik, släckteknik), husbyggnadsteknik, bärande konstruktioner, brandförlopp, djurlivräddning, säkring vid arbete på höga höjder, soteld, glödbränder o s v...

Det var riktigt, riktigt roligt!

Vad skulle jag kunna börja med att föreläsa om idag, då?

Jag tror att jag skulle kunna börja med att hålla så kallade Inspirations-föreläsningar, gällande att våga "sadla om" mitt i livet.

Ofta står det kanske en föreläsare och berättar entusiastiskt om att man måste våga, måste satsa, måste riskera...

Ja, ja, tänker jag, det är väl lätt att stå och prata om det när man har facit i hand, när man vet att man faktiskt har lyckats med sitt livs satsning.

Det jag skulle kunna bidra med ett par år framåt, parallellt med mina studier, är ju att föreläsa om samma sak, fast nu, när jag är mitt i förändrings-processen och faktiskt inte har något facit för mitt beslut.

Hur tänker jag egentligen?
Jag vet ju inte hur det kommer att gå och det är ju otroligt spännande.

Ja, jag skulle ju kunna föreläsa om hur man kan få för sig att lämna en månadsinkomst på långt över 40 000 kr/månad och göra det i ett livsläge där man precis har betalat av alla sina gamla studieskulder och verkligen, på riktigt, skulle ha börjat tjäna de "stora pengarna".

Jag skulle också kunna berätta om hur vetenskapen (kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi) faktiskt, på nästan varenda föreläsning som jag lyssnar på, inom ramen för min utbildning, bekräftar att jag har gjort alldeles rätt i livet, d v s rätt utifrån perspektivet att uppleva eget välbefinnande.

Det är så häftigt. Jag är, på fullt allvar, så lycklig över det livsvalet.

Om någon idag erbjöd mig att gå tillbaka till mitt gamla jobb och saltade lönen och erbjöd mig säg
58 000 kr/månad, så skulle jag ändå inte hoppa av mina nuvarande studier och ta det jobbet.

Aldrig i livet! Men varför?
Jag funderar ofta själv på hur jag kan fungera just så.

Bara det är ju otroligt intressant.

Tror Ni, mina kära läsare, att detta skulle kunna vara intressant att få veta mer om?

Vill Ni att jag kommer och föreläser om precis detta, "Att sadla om - Mitt i processen!"

Har Ni idéer om grupper (företag, Rotary, Odd Fellow, Arbetsförmedlingen, kommuner, idrottsorganisationer, föreningar, frikyrkor, osv) som skulle kunna vara intresserade av att jag föreläser om just precis det ämnet?

Skriv då gärna till mig, på min e-postadress:
studingrid@gmail.com

eller skicka en kommentar med tips direkt under detta inlägg!

Jag är tacksam för en kontaktperson och ett telefonnummer, så får vi komma överens om innehåll, plats, tidpunkt, längd och pris för uppdraget.

Jag är en van föreläsare och jag tror att en stor del av brand-Sverige kan intyga att jag t o m är ganska lämpad för den rollen. Jag är ingen "dark horse" som föreläsare utan har mångårig erfarenhet i just den rollen.

Ha en fin Söndagkväll! Hoppas innerligt att vi hörs, för detta skulle jag vilja testa.

Jag tror att jag verkligen kan ha något att tillföra för människor som står i valet och kvalet om vad de ska göra med resten av sitt liv eller bara att fungera som en allmän inspirationskälla.
Jag har ett något annorlunda perspektiv än de som föreläser och vet att de redan lyckats med sin livs-satsning.

Ett stort tack till Drivhuset och Anna Nilsson, Entreprenörscoach, som höll i LOOPA-kursen för mig och mina studiekanrater vt 2015. Jag rekommenderar den varmt.

Ja, titta, jag har nog just precis LOOPAT i detta blogginlägg.

Vi ses härute och kanske också i verkliga livet, om Du t ex vill testa mig, som föreläsare.

Ha det fint,
Ingrid Almgren

Personliga styrkor och om att vara snäll mot sig själv

God kväll!
Ibland är livet nästan skrattretande. Jag gjorde mitt första blogginlägg igår, på denna min nya blogg. Idag lyckades jag radera hela det inlägget när jag var inne och fixade lite med layouten. Jaja, inget att sörja över...
Jag har istället fixat till en högermarginal där jag försöker förklara vad jag vill med bloggen, det är viktigt tycker jag. Jag vet, min blogg är inte så fantastisk till utseendet, men jag är förlåten för det, för jag är inte uppfödd med Internet och bloggar. Den är helt okej, så här långt.

Jag hoppas förstås att människor ska vilja interagera med mig härute, så småningom och jag har därför ingen avsikt att bli "tråkigt akademisk", om man nu tycker att de två orden kan passa ihop ibland??

Jag gillar att bryta ner hårdvara (komplexa definitioner och matematiska härledningar) till mera konkreta, gripbara resonemang. Jag minns min matematiklärare då jag studerade till brandingenjör vid LTH i slutet av 80-talet, Annika hette hon. Hon brukade skratta snällt, vika papper, klippa sönder radergummin, bryta av pennor, ja illustrera på alla tänkbara sätt deriverings-och integrerings-regler och sa ofta till mig:

"För Du vill väl verkligen förstå exakt vad Du räknar på?!"

Åh, ljuv musik i mina öron. Ja, jag vill förstå, sammanhang, helheter, ja hur saker hänger ihop. En av mina personliga styrkor (Vi människor tycks genetiskt ha olika sådana personliga styrkor, om jag förstått första grundläggande kursen i ämnet positiv psykologi rätt.) är min kärlek till lärande.
Vetenskaplig forskning stöder just precis detta att vi människor föds med olika personliga styrkor.

Jag ler åt det resultatet, d v s resultatet av den stora "personlighetstest" som alla studerande på vårt program genomgår i årskurs 1. Det resultatet stämde exakt på mig och jag log igenkännande. Jag tänker inte avslöja hela min palett av personliga styrkor, dock...

(Personlighetstest är den första termen som jag inte använder vetenskapligt korrekt, läs mer om varför jag slarvar lite med terminologin i min högermarginal: "Om bloggen", ty personlighet och personliga styrkor är nämligen inte alls samma sak ur ett vetenskapligt perspektiv, men det blir för långt och krångligt att reda ut det här.)

Men det fina är att exakt varje människa har en sådan personlig palett med styrkor, genetiskt tycks de alltså sitta där på plats från det vi föds.

Det förklarar ju också saken, varför just jag börjar studera igen när jag är 48 år.
Jag älskar ju att studera, helt enkelt!
Ja, jag vet inte vad jag ska bli när jag "blir stor", men just nu njuter jag bara av själva processen.

Så det första utbildningsåret gick snabbt, jag hann knappt med, tiden bara rusade iväg.
Nu börjar jag Åk 2 på onsdag. Första kursen heter Evolutionspsykologi och jag ser så mycket fram emot den.

Ja, två stora huvudämnen studerar jag nu:

• Kognitiv neurovetenskap och

• Positiv psykologi. 

Jag ska försöka berätta, lite i taget, om dessa ämnesområden och hädanefter vara försiktig så jag inte raderar mina blogginlägg i fortsättningen

Det blir ju liksom ingen blogg om jag ska radera mina inlägg redan dagen efter jag publicerat dem..
Men i sådana lägen gäller det att vara lite snäll mot sig själv och tänka att ingen världskatastrof har skett -jo, det är viktigt.

Ja, det får bli mitt första "råd" till Er, mina kära läsare: Döm inte Dig själv för hårt. Vi gör misstag ibland, vi människor, vi klantar oss lite till mans, men det gör oftast inte så mycket...

På't igen, bara!

Ja, titta, så det kan bli...

Jag hoppas få se Dig härute.
Kram å ha en fin lördagskväll!